nionde juli

Det finns dagar som börjar på väldigt otrevliga sätt. Sådant som gör att man helst av allt bara vill krypa ner under täcket, sova en timme och sedan börja om dagen igen.
Dagar som den här.

Jag vaknar vid sju, glad och alert! Haha, nej. Jag vaknar helt otroligt trött efter kanske fem timmars sömn, sätter mig i duschen (ja sätter mig, här finns inga krafter över till att stå) och äter sedan frukost. Får lite tid över och läser två kapitel i Bibeln och känner mig efter det faktiskt ganska nöjd med min morgon.

Jag går ut till cykeln (och det är här någonstans denna lilla historia tar sin vändning) och upptäcker att den är blöt av regn. Min sadel har också fått för sig att dra åt sig allt vatten som kommer i närheten av den så att det när man sedan sätter sig på sadeln pressas ut till kanterna och bildar två enorma vattenfläckar någonstans mellan varje skinka och lår, mycket charmigt. Nej, jag har lärt mig av mina misstag och springer upp och hämtar en påse att sitta på.

Tar fram Red Rod iPod och sätter på någon fin lovsång med Erik Tilling, ser mig omkring, solen i ansiktet, åh vilken underbar dag! (trodde jag) Jag bestämmer mig för att byta låt och tar därför upp min iPod och börjar fiffla med den, detta har jag klarat av många gånger. Men precis då, när jag bara håller styret med vänster hand, kommer en grop i cykelvägen!! Jag tappar fotfästet på tramporna och av flyger en Linn och landar på marken, chockad! Ser mig omkring, 1. Var det någon som såg? 2. Blev kläderna förstörda? 3. Hur mår Red Rod? 4. Har jag skadat mig? Upptäcker att  Red Rod har fått sig en liten repa men ingen verkar ha sett något och kläderna ser orörda ut. *pustar ut*

Jag reser cykeln och börjar trampa, då märker jag hur ont jag har i ena höften.. Men men, nu är jag ännu mer sen till jobbet och kommer antagligen komma precis i tid. Mycket riktigt 08.58 stämplar jag in. Efter en halvtimme går jag ut och dricker ett glas vatten då Cathrine något förvirrat säger "Är inte du en dag för tidig?"

Funderar starkt på att bara gå och lägga mig igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0